lördag 16 januari 2010

Helg!

Så var det helg igen. Ledig för en gångs skull. Har haft fullt upp den sista tiden. Slutat skolan, jobbat extra, testar att jobba för ett bemanningsföretag för tillfället. Lite för långa dagar för min del så det blir bara ett kort tag. Den stackars vovven blir ensam en hel del, det måste vi göra något åt. I torsdags kväll tog vi en promenad, gick brorundan med Johanna och Linnea. Gick skapligt med vovven tills vi nästan var framme där bilen stod, då frös hon så alldeles om tassarna så hon såg rätt rolig ut när hon gick. Stackarn, hon tycker verkligen inte om vintern. Päls i all ära men det är inte tillräckligt för den lilla prinsessan.
Veckan som kommer blir det långa dagar för henne igen men sedan blir det andra bullar. Måste försöka få till en hundpromenad så vi kommer in i rutinerna igen. Så Turbo om du har lust att gå så hör av dig!
Det var allt för denna gången, vi hörs.

Blogga lugnt//Anette och Magna

söndag 3 januari 2010

Det nya året.

Vad är det här? I måndags fylldes vårat hus av mattes alla syskon, de åt och fikade. Vad fick jag, en frolic, ok en klenätt fick jag också. Det är världens godaste kaka som de bara har på jul. Hur som helst var det mycket 2-benta som var här.
I tisdags däremot fick jag besök, Turbo kom till mig och hans matte och en av de små mattarna. Vi skulle visst vara ute hade de 2-benta fått för sig. Inte roligt alls tycker jag eftersom det är ganska mycket kall snö ute. Turbo den galningen tyckte det var jättekul att springa runt i snön ute på gärdet, han har långa ben och inte lång päls på magen han. Matte började kasta ut frolic i snön och lurade mig att springa ut. Efter en stund fick de för sig att vi skulle korsa gärdet! Fattar ni, det gick jag inte med på. Någonstans måste man sätta ner tassen och markera att det här är fel. Vad gör matte då? Jo, hon frestar mig med frolic! Till en början kunde jag motstå men så fick jag rest på mig och försökte ta mig fram till henne. Gud vad hon berömde och gick på. Turbo hann springa flera mil innan jag hade kommit fram till vägen igen men det lönade sig ändå att pulsa genom snön. Jag lyckades lura matte att servera frolic hela vägen. Det kostade henne minst 5 frolic. Sedan när vi kommit ut på vägen så ville jag hem och det med en gång. Nere vid huset gick jag till trappan och visade att nu får det vara nog. Jag fick min villja igenom och vi gick in, nja Turbo fick inte för sin matte denna gången. Hade något med det där trädet som dem har ställt i vardagsrummet att göra. Hur kom 2-beningarna på en så idiotisk sak som att ställa in ett träd i huset? Hur som så fick alla lite fika och sedan åkte de hem till sitt.
Onsdagen var helt ok, lugnt och skönt i soffan. Hände inte mycket alls.
Sedan kom torsdagen... Telefoner som gick i ett och en massa spring hit och dit. Snappade upp fraser som "skall vi ta med henne, eller skall hon vara hemma?" osv. Det var mig de diskuterade kom jag på men jag hade ingen aning om vad som komma skulle. På kvällen så gjorde alla sig iordning och de skulle vara finklädda, typ. Det konstiga var att båda bilarna startades och jag fattade ingenting. Vad händer??? Helt plötsligt var alla färdiga och matte tog fram mitt koppel och sa att nu åker vi till Nikita. Kanon! Jag skulle på promenad, jättekul! Hoppade snällt in i bilen och iväg bar det. När vi kom fram så fanns det en massa små eldar här och där. Jag tycker inte om små eldar! Rent livsfarligt faktiskt. Promenad trodde ju jag, lurad. Det var en liten fest kan man säga. Det jag inte hade räknat med var att en annan kompis var där, Jerry. Det tråkiga är att han tycker mest om Nikita och de håller på att leka och kråma sig hela tiden. Jag har ju fullt upp, måste hålla ordning så det inte blir något galet. Kvällen gick och jag var skittrött när vi äntligen åkte hem.
Fredagen var lugn i soffan och det behövde jag verkligen! Hade ju varit jätte jobbigt kvällen innan.
Lördagen bar det iväg igen. Långt bort och i husses bil. Om min bur i mattes bil är trång är det inget jämfört med att ligga i husses bil framför mattes fötter. Men det gick bra ända tills vi kom fram. Snacka om lurad på lugn och ro. Vi kom till familjens vänner och de har en STOR 4-bening i sitt hus. Hur vore det om man kunde bli upplyst om sån´t innan. Tilda hette hon och hon verkade väl ganska ok om hon kunde låta mig vara, det gjorde hon bakom ett kompostgaller. Fina grejer det. Dessvärre i köket där matte var. Efter en stund så bytte vi plats jag och Tilda så jag fick vara i köket en stund. Jag tyckte det osa katt men jag hittade ingen. Helt plötsligt alldeles innan vi skulle åka hemåt igen så hittade kattskrället mig! Attans vad ont i ändan det gjorde. Han hade inte behövt sträcka ut klorna så långt, det hade räckt med en klatch utan klor för att jag skulle flytta på mig. Nu har jag bestämt mig för att katter ligger på listan för ej välkomna möten. Jag fick skällt ut honom men jag tror inte han fattade det för han stannade lugnt kvar på stolen och smålog åt mig...
Det var den veckan och de 2-benta säger att det är ett nytt år, vad det nu är? Hur som helst så har jag bestämt mig för att ta en soffdag idag och se till att matte ger mig frolic in emellan och ett rejält skrovmål.
Kram på er och ok Ett gott nytt år! // Bloggaren Magna

Alla helgona var det ju...

Alla helgona var det ju...
Ett alster av Johanna.